Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Rocklunda in my heart

Rocklunda utan tak mot slutet av femtiotalet. Malte Eidhagen saluterar mål mot Lesjöfors. Pontus Widén med sin cykelhjälm till vänster.

Rocklunda utan tak mot slutet av femtiotalet. Malte Eidhagen saluterar mål mot Lesjöfors. Pontus Widén med sin cykelhjälm till vänster.

Bloggen ska handla om bandy ett tag. Ni som inte bryr er får läsa något annat.

Första semifinalen spelades igår. VSK vann över Villa med 5-1. Vi var närmare tretusen där. God stämning. Jag ska inte bli nostalgisk och minnas matcherna utomhus. Det var inte alltid gnistrande solsken eller stjärnklart, det var regn, blåst och snö också. Men OK, det fanns inga pelare som skymde sikten.

5-1 i första semifinalen. Ett steg närmare finalen.

5-1 i första semifinalen. Ett steg närmare finalen.

Jag har hittat en sittplats på östra läktaren, mitt på, som ger bra sikt. Brukar boka i god tid på nätet för att vara säker på en plats. Saknar inte forna tiders köer, vändkors och ståplats. Jag orkar inte stå en hel match utan stöd längre. Tiden går.

I går stod Frasse Ferngren som vanligt vid insläppet närmast Hakonplan. Han är en av dem som finns kvar av det lag som vann SM-finalen 1960 mot Sirius med 3-1 på tövädersis inför närmare tjugosextusen åskådare på Stockholms stadion. Vi pratade om lagkamraterna som inte längre var i livet, om dem som var gamla och sjuka. Men Frasse verkade pigg.

På läktaren pratades det om fixstjärnan Johan Esplund och nyheten om att han redan var klar för Villa nästa säsong, när hans tvåårskontrakt med VSK gått ut. Dagens motståndare! Ryktet, som spridits i flera medier (VLT beskrev det om ”Esplundgate”) visste berätta att Esplunds sambo fått jobb i Lidköping och att paret bjudit ut sitt hus i Västerås till försäljning. Min första reaktion var bedrövelse. Borde inte Micke Carlsson lyfta ut Esplund ur laget?

En före detta tränare, med god insyn i den grönvita världen, lugnade mig. Det är så här det går till, sa han. Det var olyckligt att saken kommit ut, någon i Villavärlden har läckt för att ställa till rabalder i Västerås. ”Grabbarna i laget har känt till Johans planer länge, det är inget märkligt med det”. Målvakten Andreas Bergwall röt till på Facebook i dag på morgonen. Johan Esplund omges ständigt av sådan rykten skrev han, och fortsatte: ”Så länge han byter om bredvid mig så är han VSK:are och då vill man vinna, om det är några veckor till eller flera år rör inte mig alls nu. Vi kämpar TILLSAMMANS vidare mot ädla medaljer och hoppas ni gör det MED OSS fortsättningsvis. Det är NU som gäller… ”

Johan Esplund. Vållade diskussion i går.

Johan Esplund. Vållade diskussion i går.

Andreas Bergwall blir 41 år i juni. Jag var tveksam till VSK:s satsning på att ta hem honom för de sista åren i karriären. Ack vad jag bedrog mig. Andreas är bättre än någonsin. I går räddade han frilägen från Daniel Andersson och David Karlsson i första halvlek. Det var avgörande räddningar eftersom VSK kunde gå till pausvila med en betryggande ledning på 4-0.

Första kvarten spelades i ett oerhört tempo. Från båda håll. Tror aldrig jag sett en så fartfylld inledning.  Lagen bytte chanser och det var bara tack vare gamlingen i målet som VSK höll nollan. Tempot dämpades och i andra halvlek spelade VSK med större lugn. Esplund då? Jo, han bjöd till i vanlig stil, och var spelmotor utan att glänsa. Han snodde bollen från bästa kompisen Daniel Andersson och spelade fram Ted Bergström till fjärde målet, som om han ville visa att han var grönvit och att han siktade mot finalen.

VSK var bra i går. Oscar Gröhn och Simon Folkesson var tunga på kanterna, Jonas Nilsson och Ted Bergström slet mot det täta Villaförsvaret och lyckades peta in tre mål , Magnus Joneby och Mikael Olsson dominerade på mitten, backlinjen höll ihop det bra med Anders Bruun som motorn och med Patrik Sjöström som ett framtida kort i rockärmen. I går gjorde han en offensiv utflykt med ett farligt skott som resultat. Det lär bli fler. Tobias Holmberg är också ett framtida kort, han kan mer än han visade igår, trots ett mål.

Jag tycker synd om duktiga spelare som Aksel Ekblom, Jacob Bucht och Jesper Hermansson som inte platsar just nu. Skillnaden är hårfin upp till dem som spelar. Jag är inte mannen att bedöma vem som är bäst av Bucht eller Janne Rintala. Kanske Rintala är snabbare på skridskorna och litet vassare offensivt. Jag kan inte minnas när VSK hade en lika bred spelartrupp.

I morgon är det dags igen. I Lidköping.

Rocklunda utan tak mot slutet av femtiotalet. Malte Eidhagen saluterar mål mot Lesjöfors. Pontus Widén med sin cykelhjälm till vänster.

Gammal goding. Rocklunda utan tak mot slutet av femtiotalet. Malte Eidhagen saluterar mål mot Lesjöfors. Pontus Widén med sin cykelhjälm till vänster. Måldomaren med sin flagga.

Det där med bandy

Njut av bilden. Grönvita bandyspelare på Stadion 1950 inför finalen mot Sandviken 1950. VSK vann med 2-1. Mesta Mästarna redan då, tror jag.

VSK på Stadion 1950.

VSK på Stadion 1950.

Jag hade ännu inte fyllt fyra år, men spelarna från femtiotalet kom ändå att bli en del av mitt bandyminne. Jag tänker på dem inför den serie av semifinalmatcher som börjar i kväll, mot Villa från Lidköping i det som kallas ABB Arena Syd, men som för mig är och förblir Rocklunda.

Mot slutet av femtiotalet fick jag nöjet att se några av de här spelarna på isen. Pontus Widén, förstås, den reslige näst längst ut till vänster, liksom den kepsförsedde hedersmannen Henry Ohlsson till höger om honom. Jag vet inte om någon mer än högeryttern Gunnar ”Gucko” Jansson lever i dag. Här står han som femte man från vänster, med bollgeniet Lasse Pettersson ytterligare ett steg mot mitten. Lasse har jag inget minne av, men Gucko glömmer jag aldrig. En snabb showman som kunde riva sönder ett försvar. Han fyller 90 år i maj. Jag träffade honom på bandyfinalen i Friends Arena i fjol.

De andra spelarna är bara namn för mig, jag vet inte ens om jag kan dem rätt. Målvakten hette Henry Engström. Från höger tror jag sedan vi ser Tage Sjöstrand, Gösta Andersson, Arne ”Flajden” Lundberg, Erik Flodin, Lasse P, Gucko, Åke ”Kraxen” Magnusson, Henry O, Pottan och Ture Andersson. Elva gubbar, inga avbytare, inga hjälmar, ingen sarg. Men lika röd och hård boll.

Gucko med klassisk bandykorv 2014.

Gucko med klassisk bandykorv 2014.

 

Det har gått nån vecka sen jag skrev om flygplatsens stora underskott. Efterspelet får mig än en gång att förvånas över politikers förmåga att svara på något annat än vad frågan gällde.

Först, än en gång, jag ställer inga krav på att den passagerarflyget ska läggas ner på Hässlö, trots rubriken i VLT. Jag vill bara visa på de stora underskotten och peka på det obestridliga faktum att underskotten ökar, inte minskar, om Ryanair får fler avgångar eller om fler flygbolag lockas till Hässlö. Jag vill att politikerna ska tala klartext och inte gömma sig bakom drömmar.

Anders Teljebäck ombads av VLT att kommentera min uppgift om att underskotten skulle minska med cirka 10 miljoner om Ryanair och flygfrakten avvecklades. Han svarade ”att ingen hade kunnat leda i bevis” att det var så. Följdfrågan, som aldrig ställdes, är förstås varför inte kommunstyrelsens ordförande ”leder i bevis” det motsatta, alltså att mer flyg leder till minskade underskott. Inga sådan beräkningar visas upp för skattebetalarna. Antagligen därför att de inte finns. De enda utredningar som finns i Stadshuset visar ju att mer flyg bara ökar underskotten.

Flygplatsbolagets vd har i en kommentar svarat på något helt annat, nämligen att EU inte haft några invändningar mot avtalet med Ryanair. Det är inte samma sak som att skattebetalarna i Västerås inte skulle kunna ha det.

Jag har också påpekat det otillständiga förhållandet att inte ens ledamöterna i det kommunala flygplatsbolagets styrelse tillåts se det hemliga avtalet med Ryanair, där kommunen gör långtgående förbindelser för skattebetalarnas räkning med ett flygbolag utan kollektivavtal. I dagens VLT försvarar revisorn Eva Blom från PWC hemlighållandet med att ”det är mycket vanligt att styrelseordförande och vd sluter avtal som de inte delger hela styrelsen”.

Det är en sak, och må så vara, men det är verkligen inget svar på frågan om det står i överensstämmelse med aktiebolagslagen att neka en styrelseledamot att se ett avtal, som är av största vikt för den ekonomi som ledamöterna i styrelsen är personligen ansvariga för. Vem tjänar på ett sådant hemlighetsmakeri? Är det ens lagligt?

Vem har rätt att se de hemliga avtalen?

Vem har rätt att se de hemliga avtalen?

För övrigt tycks det mig som om styrelsen i flygplatsbolaget inte tar sin uppgift på allvar. Har styrelsen bett att få se avtalen kring det omfattande skolflyget? Har styrelsen bett av få se avtalen kring fraktflyget?

Trots att verksamheten går med 20-30 miljoner i förlust årligen finns det styrelseledamöter som inte bryr sig. En av dem var inte med på ett enda styrelsemöte förra året.

 

 

Låt mig först av allt deklarera att jag gärna ser att Västerås flygplats blir kvar. Som reserv för Arlanda och Bromma. För militären. För skolflyg och utbildning. Men underskottet ska inte behöva vara tröstlösa 20, 30 eller rentav 40 miljoner om året, år ut och år in.

Frågan är alltså om att det är värt att fortsätta med att pumpa in skattebetalarnas pengar i ett passagerarflyg som till nästan 100 procent sköts av antifackliga Ryanair. I torsdagens fullmäktigedebatt avslöjade Jesper Brandberg (FP) att Ryanair inte bara får subventionerade avgifter, utan att bolaget har ett så förmånligt avtal att flygplatsbolaget (skattebetalarna) skulle tjäna på att avtalet revs.

Brandberg sa det inte i fullmäktige, men det finns beräkningar som visar att underskottet skulle minska med runt 10 miljoner kronor om passagerarflyg och fraktflyg lades ned. Gunnar Barkman, som till för några år sedan ansvarade för kommunikationer inom stadsledningskontoret, bekräftade slutsatserna i en kommentar på min Facebook i fredags. ”Det finns utredningar i Stadshuset som berättar detta men det har varit omöjligt rent politiskt att föra fram dessa i dagsljus”, skrev Barkman.

Allt tal i fullmäktige om att ”nu ska vi få mer flyg till Västerås” är meningslösa förhoppningar. Staffan Anger (M) talade vitt och brett om att en aktiv flygplatsledning skulle kunna locka hit flyg från Norge, Polen och allt vad det var. De utredningar som gjorts i Stadshuset, men som bara samlar damm på hyllorna, visar att varje nytt lågprisbolag som flyger på Hässlö bara ökar underskottet. Detta bekräftas av Gunnar Barkman.

Ryanair ställer till exempel inte ens upp med egen incheckning. Allt på marken ska skötas av kommunal personal. Hur avtalet är utformat får vi som bekant inte veta. Det är sekretessbelagt för att vi skattebetalare ska hållas utanför. Varför? Jo, Ryanair kräver det. Bara flygplatsbolagets vd och styrelsens ordförande får se det. Inte ens styrelsens övriga ledamöter, trots att det är ansvariga för bolagets skötsel enligt aktiebolagslagen. Jag tvivlar på att det stämmer med lagstiftningen. Hursomhelst är det otillständigt.

Ladugårdar på Hässlö innan flyget flyttade dit 1936. Foto: Sture Anderssons samling.

Ladugårdar på Hässlö innan flyget flyttade dit 1936. Foto: Sture Anderssons samling.

Inget av detta diskuteras när politikerna pratar om fortsatta miljonbidrag till flygplatsen, och till Ryanair. De ropar i stället ”hej och hå”, ”nu är det nystart”, ”häng med”, ”sitt inte och sura”. 25 nya miljoner anslogs i torsdags utöver det årliga driftsstödet på 15 miljoner. Låt mig i all stillhet erinra om att kommunens årliga bidrag till teatern ligger på 10 miljoner, bidraget till Västmanlandsmusiken på 26 miljoner.

Varför kan våra folkvalda inte se sanningen i vitögat och diskutera i klartext? Här är några självklara, orubbliga punkter:

Flygplatsen kommer ALDRIG att bära sina egna kostnader. Dagens passagerarantal skulle behöva öka från cirka 140 000 till osannolika 4 miljoner.

Passagerarflyget kostar bara pengar. Även om man räknar in de försvinnande små tillskotten från parkeringen och från baren som säljer öl och vin före avgångar. Vid ankomsterna går de flesta rakt ut till bussen som kör dem till Stockholm. De hinner inte ens fundera på att bada i Kokpunkten.

Affärsflyget har försvunnit för gott med det avreglerade flyget. SAS kommer inte hit igen  ABB och det övriga näringslivet har inget behov av Hässlö, däremot av bättre förbindelser med Stockholm och Artlanda.

Fraktflyget betyder ingenting för det lokala näringslivet. Frakter till och från Västerås, via bolaget TNT, går först till Arlanda för sortering på flygplatser. En del går tillbaka till Västerås för avgång. För näringslivet spelar det ingen roll om paketen i stället går via någon annan flygplats.

Det omhuldade skolflyget får indirekt kraftiga subventioner. Aviation Academy är privatägt och ägs till hälften av ett riskkapitalbolag. Bolaget redovisar nollresultat trots en omsättning på över 50 miljoner.

Alltså. Vill man spara pengar finns bara en väg att gå: passagerarflyg och fraktflyg måste avvecklas. Tyvärr kommer personal att sägas upp. Det är ofrånkomligt. Vill man bedriva underskottsverksamhet bara för att ge jobb så finns det andra mer motiverade sysselsättningar att ta till, än att serva ett flygbolag utan kollektivavtal.

Där någonstans borde debatten börja. Inte sluta.

Jo, en sak till. Det sägs att ”regionen ska förmås att ta sitt ansvar”. Skinnskatteberg och Köping och de andra kommunerna ska övertalas att betala till underskottskarusellen med Ryanair. Den Västeråspolitiker som tror att det är en framkomlig väg har nog aldrig rest längre ut i länet än till Irsta och Skultuna.

GUL KALLE

Gul Kalle får nog vara kvar i alla fall…

 

 

 

Historien om Västerås flygplats tog en närmast sensationell vändning i fullmäktige i kväll. Fullmäktige anslog visserligen ytterligare 25 miljoner i aktieägartillskott, utöver årets tidigare 15 miljoner. Pengarna behövs för att ge arbetsro medan flygplatsen utreds, än en gång, enligt den styrande koalitionen, med stöd av M och SD.

Vänsterpartiet protesterade och hänvisade till att utredningar gjorts i det oändliga tidigare, utan resultat. Mångmiljonrullningen bara fortsätter. Det var inget oväntat ställningstagande.

Folkpartiet yrkade på återremiss för att sätta ramar för den nya utredningen. Det var under den debatten som Jesper Brandberg (FP) släppte bomben. Han påstod, det många kanske anat men inte vågat tro, att Ryanair kostar mer än bolaget ger intäkter. Brandberg menade att flygplatsen kunde gå med mindre förlust om avtalet med Ryanair inte fanns.

”Avtalet är hemligt”, utbrast Staffan Anger (M), som utgick från att Brandbergs påstående var falskt.

 

Långt före Ryanair. Vykort med Aros Flyg.

Långt före Ryanair. Vykort med Aros Flyg.

Brandberg stod på sig och refererade till samtal med flygplatsbolagets vd och ekonomichef. Många har gissat att det hemliga avtalet inneburit stora subventioner av skattepengar för att förmå Ryanair att flyga på Västerås. Men ingen hade väl trott att subventionerna skulle vara så stora att skattebetalarna i Västerås tvingas betala, netto, för att få hit Ryanair. ”Intäkterna från Ryanair täcker inte ens de ökade marginalkostnaderna”, sa Jesper Brandberg.

I korridorerna viskades det om en summa på 10 miljoner kr i extra årlig förlust, enbart beroende på Ryanair. Men det tordes ingen säga från talarstolen. Ty avtalet är som sagt hemligt.

Kommunalrådet Anders Teljebäck (S) undvek en debatt med Brandberg om de sensationella uppgifterna.

Avtalet lär förbli hemligt, trots att det borde vara av högsta intresse för de skattebetalare som ser sina pengar subventionera stockholmares resor och rinna ner i Ryanairs aktieägares kollektivavtalslösa fickor.

Fullmäktige klubbade de nya 25 miljonerna, med stöd av MP som bytte fot för att rädda den styrande majoriteten. Magnus Edström försvarade reträtten med att en framtida nedläggning av Bromma kunde öppna vägen för Västerås, och att man prövade nya och miljövänliga flygbränslen i Karlskoga.

Enklare hade förstås varit att säga att det krävs eftergifter även för miljön för att sitta med vid styrpinnarna.

 

 

Jag har gissat det en tid. I dag verkar det som om det blir klart. Regeringen väntas utnämna min gode vän Håkan Wåhlstedt till ny landshövding i Västmanland. Vad jag förstår ska han börja jobbet redan i morgon, fredag.

Håkan Wåhlstedt, 51, väntas bli ny landshövding i Västmanland.

Håkan Wåhlstedt, 51, väntas bli ny landshövding i Västmanland.

I tisdags skrev jag i en krönika om landshövdingar i VLT att jag bara hade ett krav på regeringen, och det var att den nye hövdingen efter avgående Ingemar Skogö skulle vara en bandyvän. Så blev det. Håkan Wåhlstedt är inte bara före detta partisekreterare i Miljöpartiet (1999-2007), kommunalråd (1998-1999) och fullmäktigeordförande (1998-2002) i Västerås, han gillar också bandy och har sett många VSK-matcher med mig. Likt en händelse som ser ut som en tanke verkar det som om utnämningen kommer på VSK:s födelsedag, 29 januari 1904, eller som vi skanderar på läktaren: ”tjugoniondeiförsta nittonhundrafyra”.

Jag känner alltså Håkan sedan många år. Men jag måste erkänna att jag blev förvånad när ryktet kom i svang. Han lämnade ju den politiska hetluften 2007 och har sedan dess ägnat sig åt allehanda konsultuppdrag och åt den nu tioårige sonen. Jag trodde Håkan var bortglömd av det politiska etablissemanget. Jag bedrog mig. Han har uppenbarligen kvar sina goda kontakter in i regeringskansliet, och vice versa. Det är förstås kontakter som kan komma länet till godo.

Jag tror inte det är lönt att fråga Håkan i dag vad han vill göra för länet. Det är för tidigt. Han måste först sätta sig in i jobbet, som det heter.

Beskedet om utnämningen lär kablas ut över världen i ett pressmeddelande senare under dagen, och sedan börjar ett nytt liv för den 51-årige västeråsaren som inledde karriären med att sommarjobba i pappans livsmedelsbutik, Axéns snabbköp på Sturegatan, och som gick treårig ekonomisk linje på Carlforsska innan han så småningom doktorerade (2001) i företagsekonomi med avhandlingen ”Resultatutveckling för hållbar utveckling”.

Han lärde känna den förrförre landshövdingen Mats Svegfors när de tillsammans satt i den statliga ansvarskommittén (2003-2007) för att utreda hur Sverige skulle styras i framtiden.

Håkan är god vän med konstnären Mikael Genberg, som också är en sann vän av Västerås, och han har en av landets största samling av skolplanscher.

Vi lär få återkomma i frågan, som man säger.

En blivande hövding och en vanlig åskådare på bandy i ABB Arena för några veckor sedan.

En blivande hövding och en vanlig åskådare på bandy i ABB Arena för några veckor sedan.

Jo, en sak till. Jag skrev i min VLT-krönika om tidigare hövdingar, från Ragnar Casparsson på femtiotalet och framåt. Om Gustav Cederwall, vars barn ordnade fester på Slottet, om Osborne Bartley som bjöd mig på sotare, om Karl-Lennart Uggla som fick sparken, om Carl Johan Åberg som flydde fältet efter nåt år, om Jan Rydh, Mats Svegfors och om den senaste, Ingemar Skogö. Men jag berättade inte om Conke Jonsson som var hövding när jag var liten i slutet av fyrtiotalet. Han var gammal redaktör för Folkbladet och hade en dotter, Sonja, som jag jobbade ihop med på VLT många år senare. Sonja var en av de mest envetna och ilskna familjeredaktörer tidningen haft.

På tjugotalet och trettiotalet var det Walter Murray som regerade länsstyrelsen. Han går till historien med sin pampiga uniform och stiliga landshövdingehatt. Den du, Håkan!

Walter Murray med båthatt, till höger. Gustav V till vänster. Västerås 1923.

Walter Murray med båthatt, till höger. Gustav V till vänster om honom, med kungliga plymer. Västerås 1923.

Riktigt dålig film

Såg Call girl igår. Den omdiskuterade filmen av Mikael Marcimain från 2012. Jag avstod från att se den då, i protest mot att Olof Palme utmålades som pedofil. Jag borde inte ha sett den på tv igår heller, men jag var trött efter bilkörningen från ön i detta eviga mörker och sjönk ner i fåtöljen framför plasmaskärmen.
Call girl är en usel film.
Tidsandan från sjuttiotalet består av utsvängda byxor, svarta bakelittelefoner, dåtidens popmusik, svajiga Volvobilar och ett evigt rökande.
Dialogen var knappt urskiljbar. Repliker mumlades fram, stavelser svaldes. Förmodligen för att ge sken av realism. Folk mumlar ju ofta i verkliga livet.
Dolskt blickande pressekreterare och polischefer dolde sanningen för att rädda den utåt sett så ideologiskt rättänkade statsministern som höll eldande tal och som pratade i tv med en amerikansk skådespelare som givetvis skulle få oss att tänka på Shirley MacLaine.
Suck.
Visst fanns det män i staten som utnyttjade prostituerade. Till och med poliser och politiker. Och det lär ha funnits dolda sanningar. Men det kan skildras utan att statsapparaten framställs som en djävulskt konspirerande hydra.
Typiskt nog blir den ende rättänkande polisen mördad på slutet medan en av de utnyttjade småflickorna stirrar dystert in i kameran i väntan på sluttexterna.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 72 andra följare